
Att välja ett energisnålt alternativ när det är dags att byta frys kan löna sig rejält, särskilt med tanke på hur högt elpriserna har nått de senaste vintrarna. År 2010 använde ett genomsnittligt svenskt hushåll cirka 900 kWh för att driva kyl och frys, vilket innebär att dessa vitvaror står för en ej försumbar del av elräkningen. Att välja energisnåla alternativ när man köper kyl och/eller frys är bra för både plånboken och miljön.
Sedan år 1995 har de vitvaror som sålts i Sverige varit energimärkta så att konsumenten lätt ska kunna hitta energisnåla produkter. När skalan infördes gick den från A till G, och de flesta frysar befann sig på den tiden i klass C. Idag är många av de frysar som finns på marknaden så energisnåla att man tvingats införa tre nya klasser: A+, A++ samt A+++. Att byta en frys ur klass C mot en frys ur klass A+ innebär en minskad energiförbrukning på cirka 50 %.
Innan du väljer vilken frys du ska köpa är det en god idé att granska siffror uppmätta av något oberoende kontrollinstitut, till exempel den statliga Energimyndigheten. En granskning utförd av Energimyndigheten år 2007 uppdagade att sju av tio testade kylar och frysar ur de energisnåla klasserna A, A+ och A++ drog mer energi än utlovat. Att blint lita på tillverkarens märkning är därför inte att rekommendera.